Blue Print #1, mars 2007    
         
Fortsatt diskussion om
den Skandinaviska typen

 

   

I tidigare nummer har jag framfört farhågor för att man i många fall i de skandinaviska länderna föder upp ryssar utan skandinavisk typ. Efter att ha besökt utställningen World Winner i Maastricht, Holland i oktober har jag fått en något annorlunda syn på saken. Bland de 36 utställda ryssarna fanns flera fantastiska skönheter. Med skönheter menar jag, som ni förstår, skandinavisk typ. Det är helt otroligt egentligen, vilka vackra katter som nu föds upp i flera länder. Förutom Finland förstås, som ju legat långt framme länge, finns dessa katter i Tyskland, Polen och Danmark. De har just den bredd i huvudet som vi ofta saknar. Den korta kilen och de gröna ögonen som sitter brett isär. En fantastisk plyshpäls som vi troligtvis inte har någon katt som kan mäta sig med. Bra exempel är Janna Marussja v Ramenka och Maximilian v Salzbachtal, syskonen Ivi, Iggy och Isadora Blue Eminence, Kirstejns Blue Emanushka och Paragon Blue Virtue Lunar Lullaby.

Med andra ord behöver vi inte vara oroliga för typen. Det fina i sammanhanget är att man på flera ställen insett hur Russian Blue skall se ut och hur standarden skall tolkas. Dessa uppfödare har kommit längre än vi i fråga om skrotning av den gamla kontinentala typen de engelska öronen och det fåniga amerikanska smilet. De har kombinerat ihop en typ som våra ess är chanslösa mot. Möjligen har de inte alltid rätt look, men det är inte så många som vet att definiera den längre, inte minst bland domarna.

Eftersom den danska uppfödaren Kirstejns, Esben och Dorthe, verkar ha en verkligt fin känsla för hur man går till väga har vi ställt några uppfödarfrågor. Om man tittar på deras hemsida: http://www.kirstejns-russianblue.dk/  inser man att det inte bara är tur som skapat dessa katter.

Kenneth Eklind

 

   


Tillbaka